Den positiva elevtillströmningen skapar dessvärre en brist av skollokaler. Två av tre kommuner har akut brist på lokaler och på sikt väntas bristen på skollokaler öka. För skolorna innebär detta större klasser och att elever tvingas äta i sina klassrum. Den ökande elevtillströmningen kan i många fall härledas till ett ökat födelsetal, inflyttning från ytterområden och närliggande kommuner samt inflyttning från andra land.

På de kommunala förvaltningarna som ansvarar för skolverksamhet blir lokalstrategerna allt viktigare. Sakkunniga i grundskolefrågor på utbildningsförvaltningarna jobbar med problematiken och menar att de planerat för en volymökning men inte förväntat sig den enorma ökningen av elever de nu står inför. De säger att man använder sig av temporära skollokaler och även andra hyrda lokaler för att klara av efterfrågan.

Det tar tid att bygga nya lokaler, trots lösningar som tillfälliga skollokaler är det svårt att minska bristen. I ett flertal kommuner pågår en jakt på tomtmark som lämpar sig för skolor och förskolor. Marken skall helst ligga centralt i och den urbanisering som återfinns i ett antal kommuner. I många kommuner är processen långdragen och möts av lokala överklaganden och utdragna rättsprocesser.

Flera kommuner har under de senaste åren fått ett stort antal nyinflyttade. I dessa kommuner tvingas många elever äta i sina klassrum då alla inte får plats i skolans matsal. Som en lösning under väntan på byggnation av nya skolor är uppförandet av tillfälliga skollokaler så som modulhus eller baracker vanligt.

I de 20 största kommunerna väntas minst 45 nya skolor byggas de tre närmaste åren. Malmö planerar de nästkommande tre åren bygga åtta nya skolor och ska under kommande fem år investera miljardbelopp i nya skollokaler.